DET ÄR FÅ SAKER JAG FRUKTAR SÅ MYCKET SOM VÄDRET OCH JORDEN

I vintras när jag var i Indien blåste det plötsligt upp och det gick ut varningar om att ingen fick gå ut för att cyklonen skulle föra med sig så mycket regn och rusk. Jag har sällan varit rädd tidigare. Men då. För vädret är ju ingenting vi rår oss på. Ingen mördare vi kan sparka i skrevet. Vädret bara är där och finns här och gör precis som de vill.

Så, nu när stormen kommer och jordbävningarna drabbar jorden om och om igen. Då sitter jag helst i min säng och skriver.

Magnus skickade just min favorit låt till mig. Nu dör jag en smula.

Nu förbereder vi turnén Magnus och jag. Vi ses i sommar Sverige!

IT-TJEJER

Herregud, Emelie alltså, jag har kommit på en sån rolig sak. Vi är ju så väldans långt från att vara it-tjejer att det är lite skrattretande, vi jobbar, och pluggar, och en av oss har stadigt sällskap och vi går inte på några premiärer och vi gör ingenting som man borde göra när man är ute i farten. Istället sitter vi på Facebook, leker med Farmville och går upp om nätterna för att kissa. Vilka liv alltså! Under noga övervägande har vi kommit på att vi således är IT-tjejer. Tjejer som håller på med IT. Mycket lustigt. Nu skrattar vi lite här och ser glada ut.

Idag träffade jag Liselotte, det ska jag göra igen på tisdag. Jag tycker om henne. Vi ska snacka skit. Vi ska älta saker som vi ältat 1000 gånger förut, men trots det, så ska vi göra det igen. Bara för att vi kan.

Nu skriker min granne i farstun och det är första gången någon ljud sipprat in genom min säkerhetsdörr, annars brukar det vara vansinnigt tyst här.

HUR KOMMER DET SIG ATT DET ÄR SÅ ROLIGT ATT GE BORT SAKER?

Och hur kommer det sig att liksom pyssla och grejja och ha sig och slå in själva paketet är så mycket roligare än att få saker själv? Idag har jag knåpat ihop en present till Emelie, och så har jag gjort en likadan till mig själv. En dubbel-present kan man kalla det!

Nu ska jag städa lite, snyta mig lite mer och fundera på vad jag ska ha på mig ikväll. Jag hade velat ha min hellånga vita klänning men jag vet inte om det kommer att anses vara lite för mycket. Det är ju fortfarande snö i luften!

Åh jag är så glad idag, vetni, kroppen liksom spritter av glädje, jag vet inte alls varför egentligen, kanske för att jag ska tillbringa kvällen med fina människor som jag nyss börjar lära känna? Eller för att allt bara är bra helt plötsligt trots att jag egentligen är ensam (nej, not alone, on my own) och trots att det snöar lite på Folkungagatan och jag har kräkts i några dagar. Jag vet inte, men jag är glad. Det är jag. Och vetni, det känns bra!