SÅ UPPENBART DESPERAT

Det har hänt så mycket idag! Så mycket! Eller kanske inte hänt egentligen, men jag har gjort mycket.

Precis som igår.

Jag har hunnit vara i skolan, jag försov mig en timme och var med andra ord lite sen, inte så bra, men det fungerade ändå. Efter en herrans massa skissande sprang jag ner till Stureplan för att träffa Hanna. Hanna Wittmark! Vilken tjej! Åh på riktigt, jag blev så himlans glad! Det var så bra! Hanna är så bra! Vi pratade reklambranschen och tjejer. Och tjejer och reklambranschen. Det är en sån svår kombo. Att vara tjej i reklambranschen. Vi pratade om Hora-Madonna historiken och vi pratade om USA. Det var så himla bra!

Andra bra saker: Jag hann till träningen och låg på mage och så ut som en säl, det kändes inte alls lika mycket i magen som förra veckan. Hur fort utvecklas mina muskler egentligen? Supersnabbt verkar det som sannerligen. Jag tittar lite på de andra på gymmet, jag är så rädd att jag ska börja se ut som någon som heter Satsjeva snart. Och gå runt med ett såntdär läderbälte runt midjan. En gång i tiden fick jag för mig att jag skulle bli kulstöterska eller släggkasterska. Det var under ett VM eller EM i friidrott. Efter den bestämmelsen åt jag hela tiden. Så fort jag kunde och orkade, då åt jag. Så att jag skulle ha en chans. Det fungerade inte alls. Jag fick körtelfeber efter någon vecka och magrade av direkt.

Till en helt annan sak:

Det var så fint igår på Tranan. Thomas fyllde år och vi sjöng >Ja må du leva< högt med alla andra, vi skrålade och vi stod på pallarna och dansade. Och vi hade det så trevligt. Alla var så glada. Sen helt plötsligt viskar jag något till Disa. Och hon skrattar. Och frågar hur ensam jag egentligen känner mig. Jag tittar frågande på henne. Jag förstod inte vad som var så konstigt. Tydligen hade jag pekat mot en kille och sagt >han hade charmiga tänder< jahaja. Det hade han. Hade han inget mer att komma med tänker jag såhär i efterhand. Nej, antagligen inte. Antagligen hade han inte det. En fin skjorta kanske eller en trevlig uppsyn. Men det tänkte jag inte på. Jag tänkte tydligen bara på hans tänder.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s