EN FIN LITEN DAG ELLER KVÄLL ELLER NATT

Jag var på väg hem i lördags, vi hade varit hemma hos mig först, Emelie, Linnea och jag, jag hade tittat på melodifestivalen och de hade druckit öl. Vi hade pratat lite och sen åkte vi till Marie Levau. Där satt vi mest bakom DJbåset och pratade om andra saker. Jag minns inte riktigt vad. Jag drack cola och skrattade mycket, min kjol skavde lite men det gjorde ingenting. Göran var där och Cazuma och Adam och en massa andra. Det kändes som att alla var glada, trots att det var fullt med tyskar som var jobbigt och frågvisa och andra som man fnissade lite åt. Sen blev klockan lite mer, ögonen föll liksom ihop samtidigt som jag hade velat stå på en högtalare och dansa i min alldeles för korta kjol. Göran frågade om jag var gravid. Vi fnissade lite åt det med. Sen gick jag hem.  Vi tog tunnelbanan från Mariatorget till Slussen och jag hoppade av och gick Katarinavägen hemåt.

Det var då det hände. När det var alldeles kompakt mörkt och gatlyktorna liksom kastade sken bakom mig som gav mig jätteroliga skuggor. Då när jag gick där och lyssnade på denhär låten och någon gick bakom mig och jag vände mig om och log lite och fnissade lite till, ha tyckte nog att jag var knäpp, för trots att fötterna var iskalla och jag fick skölja dem i duschen i flera minuter när jag kom in, så var allt så himla fint just då. Och inte ens en liten millimeter i hjärtat skrek efter något annat. Det bara skrek jajajippie!

Imorse gjorde jag hoppsasteg till You Can’t Hurry Love och hon som gick bakom mig i solen tittade på mig som om att jag vore förbytt. Det är ovanligt att vara glad på morgonen när snön ligger tjock i Stockholm.

Alla dagar är ju inte såna, det kan jag inte sticka under stol med, men de där nätterna när det är helt underbart okej att gå hem själv, när ingenting spelar någon egentlig roll och jag faktiskt minns att jag är min egen bästa vän. Då har vi det bra, livet och jag.

Annonser

One thought on “EN FIN LITEN DAG ELLER KVÄLL ELLER NATT

  1. Det är det bästa, när man känner sådär. Tyvärr händer det allt för sällan, i alla fall för mig. Men när det väl gör det är det ju lite fantastiskt. När man är själv och känner att man har det bra.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s