HÄNG MIG OM NI VILL

Nu ska vi snacka copywriting som det efterlyses så mycket om hela tiden.

Gud dethär med mapvisningar alltså, det är någonting utöver det vanliga. Man har en mapp, en stor sådan har jag, den är större än ett stående a3, just för att ett a3 ska få plats i den. Och en jäklarns massa plastfickor. Sen fyller man plastfickorna med jobb man gjort, kampanjer man skissat på, tankar man har, iPhone-applikationer man kommit på och andra saker man tycker om, som en tidning eller ett fotografi man tagit, eller en bild man ritat, eller ja, vadtusansomhelstegentligensomsägernågontingomjustdig.

Så, när mappen är klar, eller känns lite klar, då börjar man ringa, eller maila. Man ringer och mailar som tusan. Hela tiden. Och så ber man om att få komma upp på kontoren och visa sin lilla mapp, det får man oftast. Så kommer man dit, tar ett glas vatten när de frågar om man vill dricka något och så sitter man där, och fläker ut sitt liv, sitt inre. För det är ju precis så det känns, man visar upp hela sig i dendär jäklarns mappen. Hejhärärjag!

Om de inte gillar det man visar? Ja, då säger de oftast det. Direkt. Och så sitter man där och ångrar att man sålde dendär snaran förra veckan.

Det var det. Idag har jag varit på två mappvisningar, det var skittrevligt. Och vattnet smakade gott på båda ställena.

MIN GRANNAR vs MINA VÄNNER

Jag har ett helt gäng grannar här i Stockholm, långt många fler än jag har i Göteborg, eller på Tjörn, på Tjörn är vi ju inte så många alls. Men här svämmar det över. Vissa dagar sitter jag på balkonggolvet och bara iakttar. En gubbe jobbar ensam, han kanske bor ensam också, men han sitter alltid vid en tjockskärmsdator och jobbar hela nätterna, vi håller varandra sällskap ibland. Sen har vi barnfamiljen rakt över som alltid stressar och alla som går ner från lägenheten och direkt in på Bishops Arms, som om att ingen skulle märka dem, de bara slinker in. Mest synd tycker jag om de osm bor snett över, i det fula tegelhuset, deras lägenheter är så mörka och tråkiga, det vet jag, för jag var där och kollade på en lägenhet innan jag köpte min. Och så finns det de som alltid har persiennerna nere, lite tråkigt, men skönare än vad det är för Nicklas och Frida, deras grannar över gården har sex hela dagarna, utan persiennerna nerdragna.

Nu är det dags att gå in från balkongen och ta på sig något mer vettigt än ett Snobben-nattlinne för idag ska jag hälsa på två byråer och då måste man göra bra intryck förstårni.

EN FILMINSPELNING SENARE

Är jag hemma. Och pustar ut. Vi hade fotbollen i bakgrunden och Pyret var världens stjärna. Blickstilla satt hon. Nu är det fotboll igen och jag ska dricka saftsaftsaft. Det är mitt absoluta favoritnöje har jag kommit fram till. Att dricka saft. Och så var jag på mappvisning också, det var så himlans trevligt och intressant att jag inte vet vad.

EMERENTIA OCH PORRKRIGET

Det finns en sak jag måste erkänna, något som en herrans massa brukar lyfta på ögonbrynen åt. Nu kommer det: Jag har aldrig sett på porr. Eller nu ljög jag. En gång såg jag en halv minut på en porrfilm, det var precis i inledningen och man hann bara se den lettiska (ja, den var importerad, filmen) tjejens hårfäste, början på peruken och hennes panna. Sen gick jag därifrån. Och en gång när jag kanske var 12 så råkade jag komma in på en porrsida, men jag blev så rädd att jag inte använde den datorn på flera dagar efteråt.

Så, jag känner mig som en rookie i sammanhanget, och vet ni vad, jag är ganska, eller väldigt glad för det. Jag minns hur Rachel och jag tittade äcklat på porrgubbarna på Andralång när vi gick i gymnasiet och hur äckligt jag tyckte att det var med alla strippklubbar och gudvetvad.

Och det var min porrhistoria. Hittills. Idag när Johan Wirfält twittrade om Rasmus Wingårdhs nya porrblogg, tänkte jag, att javarförinte. (Dessutom kände jag nog att jag hade ett gott öga för Rasmus efter att jag var på kalaset för hans klädlinje för NN07.) jag ångrar dendär javarförinte-tanken nu. Herregud. Jag vet inte om jag är irriterad eller bara äcklad eller ja, vad jag nu är. Jag kanske inte är något alls. Och det kanske är det som stör mig allra mest.

Men jag vet att jag tycker att det är läskigt. Objektifieringen. Det underkastande. Och jag tycker det är äckligt med de nakna könen och att de ska ses som inspiration. Till vad? Till drömmar åt någon som inte får det i verkligheten? Eller för killar som vill få dominera sin tjej när han får någon? Eller kanske bara han som gör det hemma också.

Nej, det här blir nog den enda porren jag tittat på. Kalla mig gärna löjlig om ni vill.

EN DAG

Åh jag måste jobba. Jag måste ta mig för någonting. Eller hyra ut min lägenhet. Det vore det bästa. Då skulle jag gå plusminusnoll. Det är min dröm.

Jag har städat idag, jag har dammsugit och tänkt på alla kalorier jag bränner när jag dammsugit. Det gör jag ofta när jag dammsuger, för lyssna på musik fungerar ju inte. Jag älskar min nya soffa, man kan nämligen dammsuga under den eftersom den har såna praktiskt ben. Det är fantastiskt för en sån lortgris som jag.

Jordgubbssaft är bland det bästa jag vet, men just nu smakar den lite, hrm, mögligt. Det är konstigt. Inatt ska jag plocka fläder och koka egen saft på dem sen. Det gjorde jag förra året.

Nu ska jag skriva en krönika om musik och den dåliga smaken. Godnatt

GOODMORNING SUNSHINE!

I morse lös solen nästan över Majorna när jag gick upp, det var så ljust och fridfullt och inte alls som i Stockholm. Men nu är jag på väg. Mot storstan.

Idag blir det födelsedagskalas, klackarna i taket och en påhälsning på mitt inte-alls-favvoställe Imperiet.

Igår gick Britta och jag en promenad. Vi gick förbi ett hus där jag vaknat en gång en morgon och vi gick förbi andra hus som jag vill vakna i varje morgon in i evigheten. Vi såg Flickan igår. Jag ville inte att den skulle sluta. Men samtidigt gillade jag att den slutade precis så som den gjorde så att man förstod att de hade en liten hemlighet liksom. Flickan och fastern.

(åh herregud betydelselöst dravvel 2.0)

PANNKAKSTÅRTA OCH SKÖNSÅNG

Igår alltså, gud jag säger bara det, igår.


Jag fick världens finaste sång av Alexander, årets godaste vin av Peter, en bok av Jonas, en hel ask med småsaker av Rachel och ost av Joline och mer vin och ännu mer vin av Britta och Evelina. Det var en sån toppenkväll.