JAG ÅT EN SNORKRÅKA AND I LIKED IT

Det har hänt ganska många gånger det senaste. Jag vaknar i panik. Det jag drömmer är alltid samma sak. Att jag blir påkommen.
Jag kan bli påkommen med vad som helst, att inte jobba, att inte vara den jag utsäger mig att vara. Eller som i morse. Att jag äter snorkråkor.
I drömmen sitter jag i min systers vita soffa i hennes perfekt inredda hem (åh hon har sån känsla den här systern att jag blir grön av avund), vi pratar om saker som vi brukar prata om, livet och män och roller och minnen. Hon står i köket, vid diskbänken med ryggen åt mig, men plötsligt vänder hon sig om och frågar:
Åt du just en snorkråka.
Jag vet inte vad jag ska svara. För det är sant. Jag stoppade i min snorkråkan som om att det var rester av en måltid. Inte glupskt, men som något som var tråkigt om det förgicks.
Hon frågar igen. Jag är tyst. Det är nu jag vaknar.
Jag har tänkt på drömmen sen i morse. När jag satt på toaletten insåg jag att jag var rädd att dörren skulle ryckas upp och att jag skulle bli påkommen med att kissa.

När det kommer till snorkråkorna finns det en annan historia. Min syster och ajg ligger i våra föräldrars gigantiska säng. Bland fluffiga täcken och miljoner kuddar pratar vi om ditt och datt, vi är inte tillräckligt stora för att prata om män eller liv eller minnen, så vi pratar nog om något annat, men pratar gör vi i alla fall. Honfrågar om jag gillar snorkråkor. Och så petar hon in fingret i näsan och gräver runt och stoppar det sen i munnen.
Jag gör samma sak.
Efteråt säger jag:
Smarrigt!
Det finns bara en hake. Min syster har inte alls petat in fingret i näsan, utan hon har haft det på andra sidan näsborren, en synvilla. Hon har helt enkelt lurat mig.
Jag får panik när jag inser vad jag gjort.
Jag får henne att svära att aldrig berätta och att aldrig använda ordet ”smarrigt” mer.
Och när mamma eller pappa vid middagen säger att måltiden var smarrig får jag spel.
Efter det är inget längre smarrigt i mitt liv. Ordet är utraderat.
Det värsta? Jag gillade snorkråkan. ”Smarrigt” var genuint och äkta menat. Det var inte hittepå eller charad. Det kom från hjärtat. Jag åt en snorkråka and I liked it.

Annonser

2 thoughts on “JAG ÅT EN SNORKRÅKA AND I LIKED IT

  1. SNälla du jag behöver veta hur du ser på detta. Det är såhär att jag har gått i samma klass med den här killen i 7 månader och vi har blivit jätte bra vänner i skolan. I början av gymnasiet skojade alla att vi tyckte om varandra och att vi var ett par,men sen slutade alla. Då kände vi knappt varandra. Nu på alla hjärtans dag var vi kvar i skolan längre för vi skulle ha prov dagen efter. Han ritade med en penna på mitt ansikte, och jag gjorde samma sak på honom. sen var Vi 4 st som skulle säga hejdå och gå hem. De två sa hejdå, och då tog han min arm och sa stanna jag måste snacka med dig. Jag ska inte glömma och säga att han alltid skojar, han är den killen som aldrig kan hålla masken, han kan aldrig skoja för han skrattar så fort han skojar med någon. Så började han, ”du jag tänkte att det är alla hjärtansdag så jag ville bjuda dig på mc donalds, jag gillar dig och vill göra dig glad. Jag började skratta för att jag visste att han skojar, jag bara hahha varför skojar du ? du driver bara med mig, du flippar alltid så jag kan inte ta dig seriöst. Då sa han vadå hade du blivit sur om jag hade varit seriös ? nej sa jag. Då sa han krama mig så drar vi till mc donalds, när jag går fram tar han fram en bläckpenna och säger jag täckte rita på dig men kom på att de skulle göra ont. hejdå vi ses imorogn sen stack han. påväg hem kändes det som att han menade det han sa, fast var nervös. Han kollade mig i ögonen under hela samtalet, han var nervös och skrattade inte ens en enda gång. Nästa dag hälsade han inte ens på mig, sen sa han ska vi till mc donalds och så skrattade. Han berättade till sin bästavän som jag också är bra vän med att jag trodde på honom. På idrotten frågade han mig igen om jag hade blivit sur om han varit seriös ? jag sa nej, och sa att jag inte trodde på honom för att han alltid skojar. Han sa att han nästa alla hjärtansdag skulle köpa choklad och bjuda mig på mc donalds, sen sa han att han låtsades att han var nervös för han visste inte ens vad han skulle säga för att kunna rita med bläck på mig. Sen var det sportlov. Jag måste tillägga att vi aldrig har umgåts utanför skolan, han brukar skriva på kik om han behöver hjälp med någon läxa. I skolan frågar han mig om hjälp om vi är ett gäng personer hos läxhjälpen. När det var snö i december, håll han om mig jätte hårt s¨å de andra skulle kasta snö på mig. En dag sa han något taaskigt, så jag gick, vi hade slutat, så sprang han efter mig och jag hade hunnit gå typ 20 m, han höll om mig bakifrån och sa förlåt jag älskar dig du e min bästavän, säg att du älskar mig annars släpper jag inte. Efter sportlovet har han blivit helt annorlunda mot mig, han ignonerar mig, när han pratar med mig vänder han sig snabbt om, han säger inte mitt namn längre. innan lovet var det liksom alltid heeeeeeeeej shoooo läget vad gör du roxy. Vad tror ni ? varför är han som han är ?

    • Hej du, kan itne du maila mig? Lite lättare att svara där och ha en konversation! hej(snabela)emerentiall.se, så lovar jag att svara!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s