NÅT STORT HAR HÄNT!

Jag gick till frissan första gången när jag var 16 år och två månader. Det var precis när jag skulle börja gymnasiet och jag klippte av de två dreadsen som bildats när jag varit i Indien under sommaren, badad i klor-fylld pool och svettats för mycket. Jag gillade korvarna, min mamma gjorde det inte.
När jag gick tillf risören den där gången hade jag med mig en bild på Jill Johnson. Det är första gången jag säger det. För när jag var 16 var inte Jill Johnsson med i ett program producerat av Agnes-Lo Åkerlind och hängde i Nashville med Kakan, nej, då sjöng hon schlagers och jag skulle precis börja på Schillerska jag var tupp i för små t-shirts och utsvängsa manchester-jeans. Jag var inte en Jill Johnson-person, men min mamma tyckte att hon var ”sååå fräck alltså”, så det blev så. Jag gick till frissan med den här i huvudet.
1334168_520_292 jill-179646-318882_368
Skratta ni.
Men nu har Jennie gått och klippt sig. Med mig i huvudet. Det ni. Det är att uppnå nåt.

(Senast jag klippte mig bestämde min vän Charlotte hur jag skulle se ut, jag slutade upp som någon mellanting av hon Hedvig med långa näsan och en Charleston-dansare. Men innan det tog jag en gång med mig ett foto av en tjej som gick i min skola som jag tyckte var tuff. Tänk om hon vetat. Jag rev sönder bilden jag kopierat från hennes blogg sen. Tusen bitar och såpratade jag aldrig mer om det igen. Förrän idag då.)

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s