2014 AUF WIEDERSEHEN!

 IMG_0842
Gjorde du något 2014 som du aldrig gjort förut?
Jobbade på TV, och verkligen med TV. Gjorde TV, som på film. Var i en studio, med head-set, intervjuade barn, producerade en litenliten webbserie. Det var otroligt. Som en dröm men jobbigt. Lagade mat på riktigt. Och bakade. Och cyklade till jobbet varje dag, i ur och skur.

Genomdrev du någon stor förändring? Vi målade om i köket och hallen. Och jag bestämde mig för att ”våga vara jag”. Jag blev lite kantstött på köpet, men jag gjorde det. Jag hejjade i jobbkorridorerna varje dag på männsker jag inte kände, jag morsade och pratade och vågade liksom finnas trots att jag inte visste om jag skulle fortsätta jobba där eller inte efter årsskiftet. Och så började jag ha byxor på mig. Det var konstigt men bra för garderobsmöjligheterna.

Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år? Ja! Inte någon supernära, men jag ser dem på Instagram.


IMG_2764
Vilket datum från år 2014 kommer du alltid att minnas?  
Dagarna i juli när vi var i Paris och såg Tour de France. Och 30/11 då jag var med och direktsände Stjärnhoppningen från Friends Arena. Ett sånt jobb.

Dog någon som stod dig nära? Nej, tack och lov, alla kvar, ingen saknad.

Vilka länder besökte du? Holland och Frankrike.

Bästa köpet? Något så ytligt som en väska från Dagmar. Den köpte jag åt mig själv när allt bara kändes avgrundstungt och mörkt. Den rymmer allt och är både fin och vardaglig. Och min dator.

IMG_0895
Gjorde någonting dig riktigt glad?
Han jag är ihop med. Tålamodet och modet han bär. När han provar nya sker, pressar sig själv, orkar för mig skull. Står ut och står bi.

Saknar du något under år 2014 som du vill ha år 2015? Framförhållning och planering. Jag måste fakturera oftare. Och inte skjuta på saker. Och så skulle jag vilja ha ett skrivjobb varje månad.

IMG_7222
Vad önskar du att du gjort mer?  
Skrev! Lärde mig bättre franska! Spelade med skivor som Skelettkvinnorna och vanliga kvinnorna.

Vad önskar du att du gjort mindre? Läst skitbloggar och avundades andra.

IMG_2379
Favoritprogram på TV?
Årets Sockerbagare, så klart! Och Gifta vid första ögonkastet. Och Newsroom och The Affair och The Knick. Och och och. Jag har nog aldrig sett så mycket TV och serier som nu. Jag skyller på jobbet.

Bästa boken du läste i år? Utan personligt ansvar och Egenmäktigt förfarande, fast i omvänd ordning då. Fantastiskt bra båda två. Fast jag irriterar mig på Ester, hon får fanimej skärpa sig. Springa runt precis som jag gjorde 2010. Det går inte för sig.

Största musikaliska upptäckten? Love Laos. Han sitter här i arbetsrummet och skrålar och plötsligt kommer det ut en färdig produkt som låter perfekt. Och Jaqueline Ronneklew. Älskar henne.


Vad var din största framgång på jobbet 2014?
Att jag har ett jobb att gå tillbaka till efter jul! Och att jag fick ett alldeles för stort ansvar, men att jag vågade ändå. Och sen det där med att hälsa på alla på jobbet och inte tänka ”att det inte spelar någon roll eftersom jag ändå inte kommer jobba kvar…”.

Största framgång på det privata planet? Att jag fortfarande är ihop med Love! Det är ju otroligt med mitt humör och våra socialt speciella företeelser.

Största misstaget? Att inte lyssna på mig själv alltid. Inte känna efter och våga tacka nej.

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år? Lite blandat tror jag. Emo-Emerentia har nog varit framme en del och också, även om jag bestämt mig för att lite oftare tänka att det faktiskt inte tjänar något till att sura hela tiden. Även om det är skönt att sura och så, det är ju så enkelt!

Vad spenderade du mest pengar på? Skit. Allvarligt. Nu köpte jag en klänning på REAn och jag lovar verkligen att det var den enda. Nu ska jag köpa två stringhyllor men sen får det fanimej vara nog. Jag behöver inget mer och jag har en garderob med fina kläder som jag bara hittar på att jag inte kan använda.

IMG_8414
Något du önskade dig och fick?
En ljusstake från Svenskt Tenn som jag känt på i evighet och ett fridfullt hem och ett jobb. Och en mycket snällare hund. Det är nog årets vinning ändå, att vi gått från att känna att det inte funkar med Evert och jobba så otroligt mycket med honom, försöka hjälpa honom ur osäkerheten, våga träffa människor, inte få utbrott, kunna ha folk hemma. Nu är han oftast som hundar är mest, även om vi få hålla lite extra koll.

Något du önskade dig och inte fick? Det skulle jag nog inte säga. Den där klänningen på REA från Malene Birger var det sista jag någosin behövde.

Vad gjorde du på din födelsedag 2014? Jag var på landet på dagen och sen åkte vi in och åt middag på SMAKA, som vanligt. Nästa år är fjärde året och det betyder tradition. Det är bland de bästa traditionerna jag bestämt.

Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre? Om jag inte haft sånt förbannat humör och om jag fått vara frisk hela tiden. Om jag sluppit haft så ont i magen och besöka sjukhuset så mycket.

IMG_0491
Vad fick dig att må bra?  
Att trivas hemma. Att vara lugn och veta att allt ordnar sig. Och det att jag cyklade till jobbet, och om jag inte cyklade så gick jag. Oavsett väder. Bussen tog jag tre gånger från 26/6-18/12.

Vem saknade du? Konstigt nog min farmor, farfar och morfar, jag var för liten när de gick bort att jag har en massa jag velat fråga dem men inte hann medan de fortfarande mindes.

De bästa nya människorna du träffade? En drös på jobbet. Och att jag hittade Fia lite mer, inte någon ny, men mer.

Mest stolt över? Att jag har jobbat och lagt manken till att lära mig något nytt i veckan, allt från något litet till lite viktigare saker. Och att min kille har spelat in en skitbra EP!

Högsta önskan just nu? Att våren ska bli lång och torr och fin och att vi ska bestämma det där bröllopsdatumet som vi skjutit på och att badrummet ska renoveras.

Vad tänker du göra annorlunda nästa år?  Städa mer. Och tvätta mer. Det är alltid Love som tvättar och jag måste skärpa mig med det. Och springa mer. Och yoga mer. Och göra mig helt oumbärlig på jobbet så att de aldrig kan vara utan mig. Och vara lite mer i Paris ändå!

Annonser

EN BOK OM ATT VILJA FÅ BARN OCH KÄMPA SKITMYCKET FÖR DET

Vad ska en egentligen göra när en får en sån bok i julklapp av någon närstående? Anta att personen inte alls har en aning om vad boken handlar om och bara tog en på måfå från topplistan i bokhandeln? Eller ta det som att personen tillhör en av alla dem som pratar/tänker på den som får presentens (min) biologiska klocka?
TICK-TACK-TICK-TACK
Jag måste tänka över det här. Kanske kan jag ge en bok om alzheimers tillbaka vid något väl valt tillfälle. Det kanske får personen att tänka till. Om det nu var så att han tänker på min biologiska klocka. Var det nu inte så så bli ju alzheimersboken en pik om något jag bör strunta i.

Presenter alltså, så svårt.
Värst var det nog ändå att ta studenten, stackars alla som skulle köpa present till en krävande 19-åring med minst sagt specifik smak (det finaste jag fick var en HAIR-skiva och en Adidas track-suitjacka) glaskonst en masse blev det också. Glaskonst alltså. Djävulens påfund. Det blir så lätt en staty värdig en eurovision-vinnare och inte alls något som passar sig i en hyfsat normal människas vardagsrum. Jag borde kanske börja samla på något, det hade gjort det enklare för de som frivilligt köper julklappar och presenter. Kanske på grodor, som Emily i Gifta vid första ögonkastet gör, hon verkar älska grodor. I varje hörn står det grodor. Ja, alla har väl sin sak. Jag verkar samla på kvitton, men så vidare snyggt hemma blir det inte av kvittona direkt.

Jag tenderar att skriva saker helt utan värde nu. Men jag är så ytterst glad att jag fått tillbaka någon slags kontinuitet här på ”bloggisen” att jag bara måste.
Andra saker jag måste:
Fakturera
Betala skatt
Bestämma klädsel för nyår
Gå och lägga mig
Summera 2014

 

MENSPODDEN IN THE MAKING

Ser en på, ser en på!
Plötsligt finns ingen ursäkt längre. I alla fall inte en fått all utrustning som behövs för att tillverka en podd.
Så nu sitter jag här och tänkte tillverka en tralla och en bumper och något annat snyggt ljud. Det behövs ju.

Ungefär så här tänker jag mig:
Mens, mens, mens, menimenmenimeeeens.

Nu startar vi.

Bild 2014-12-28 kl. 00.03 #2
OBS! Är mer pepp än det ser ut som.

 

FRÅGESTUND MED ORAKLET I LINNÉSTAN:

Nej, jag får inte 100 frågor om dagen kring vart jag köpt mitt läppstift eller hur ni ska göra för att göra slut med dne ni är ihop med men där samlivet inte är så roligt längre. Men det googlas en del och då kommer ni hit.
De frågorna tänkte jag besvara.
Och har ni några andra frågor får ni skriva dem i kommentarerna, men jag tvivlar på det då jag oftast skriver för döva öron blinda ögon passar nog bättre där, ja.
Så, en trevlig frågestund med Oraklet i Linnéstan:

Fråga: varför har man könshår?

För att det är bra!
Låt mig googla för dig:
Det hjälper till att hålla rätt ph-värde, unvika skav och skyddar själva snippan.
Bra va? Behåll det säger jag.

Fråga: skriva presentation om sig själv?
Låt någon anna göra det först, sen skriver du om, kryddar lite och lägger till något du saknar eller bara vill skryta om. Och låt som dig själv. Att låta som andra hjälper dig inte direkt. Namn, ålder och något du gillar brukar vara bra. Personlighetsdragen är kanske det du bör lufta med någon annan för att inte vara varken för hård eller snäll mot dig själv.

Fråga: kändisar på söder?
Ja, det finns en del.

Fråga: vad betyder avundas?
Att vara avis på någon, avundsjuk helt enkelt.

Fråga: växer näsan hela livet?
Enligt Illustrerad vetenskap: Nej! Skönt är väl det för annars hade vi ju haft jättenäsor allihopa och då hade det varit svårt att koncentrera sig på ett normalt samtal när jättenäsan stört där migg i ansiktet.

Fråga: vem berättar du för?
Beror på. Mest och nästan allt berättar jag ju för min kille, det ter sig ganska normalt, han är smart och inte direkt sur eller avundsjuk och står ut med det mesta. Sen kanske jag pratar om saker med andra, men han vet allt.

Fråga: hur viker man pappersdjur?
Du köper en bok eller tittar på nätet, allra viktigast är att ha kvadratiska papper, då blir det enklast och bäst. Jag har bland annat vikt ett zoo, men numera virkar jag istället.

Fråga: hur får man killar att kyssa fötter
Jag tänker att du ber honom om det. Det lär också vara en fördel att de inte är smutsiga. Sen får du ju självklart göra som du vill med det, men jag hade nog föredragit lite renare fötter.
Du kan ju också helt enkelt sätta foten i ansiktet och befalla honom. Det kan också fungera.

Fråga: vart köper man noko jeans?
De är nog slut nu, men de fanns på internet.

Så, svaret på alla era frågor. Påståenden som mormors fitta besvarar jag en annan dag.

ÄLSKAR DE MIG ELLER ÄR DE IRONISKA?

Jag förstår inte det här riktigt:
Skärmavbild 2014-12-21 kl. 22.51.55

Emmy skickade bilden till mig. Det är fotat från Nöjesguiden, deras I-Tiden-kolumn (?).
Emmy anser att jag ska ta det här positivt, att det betyder att det är mig en vänder sig till när det handlar om jämställdhet i DJ-båsen i GBG, men jag kan inte låta bli att känna samma ironi som i mellanstadiet. Jag vet helt enkelt inte riktigt vad jag ska känna. Maria och hennes pappa Birger säger precis som Emmy. Att det är positivt. Det har alltså avhandlats av tre smarta människor de senaste dagarna, men som sagt: jag kan ändå inte låta bli att undra.

Men! Till fenomenet då.
Bar-DJ:s VS Kklubb-DJ:s.
Jag har mest spelat i bar/restaurang det senaste. Det är skönt och lugnt och gör avsaknaden av Folkbaren mindre. Men också för att jag ärligt inte alltid orkar stå i ett dansgolvsbås och vifta med armarna, dansa och svettas. Och ja: jag tröttnade på dansgolv förpassade till tjejer. Dansgolv där önskningar och regler står högre än den egna musikaliska smaken. Att spela på, till exempel, Yaki-Da:s dansgolv för med sig vissa önskningar från gästerna. Något invant och säkert. Att arrangörerna inte önskar det samma är en annan femma, men när en inte längre orkar spela Håkan Hellström och få evighetsönskningar om Shoreline, då är det inte roligt längre. (se tidigare inlägg om schyssta killar som bara ska önska en liten låt, eller säga till en något bra om basen). Kombon att spela på ett ställe där en hel massa förväntningar tynger dig samtidigt och du är tjej och ska vara ”glad” i att någon vill höra en låt gör att dansgolv tröttar ut en. Att det också anses mindre kreddit pga så få killar som spelar där hör ju också till. Tjejer spelar ju bara skivor och är inte DJ:s… Så ja, jag har behövt en liten paus. Men nog om min egen historia.

Jag tror att det fungerar på precis samma sätt i DJ-världen som i resten av världen. Det som män gör blir hårdvaluta. Normen, det fräcka, det ultimata.
Typ som att lärare först var män och välbetalda och sen kom fröknarna och då sjönk lönerna. Typ så, ni fattar ja, eller hur fattar ni?
När fler tjejer spelar på dansgolven funkar det alltså ungefär samma sak. När fler män spelar i baren blir det fräckare. Barer och restauranger är ju i övrigt det nya svarta tänker jag, och då kanske speciellt i Järntorgskvarteren där det ska spelas skivor överallt, från Folk till Averna till Publik.
Och som vanligt bokas de som alltid bokas och framför allt: de som bokar är de som alltid bokar. Och då blir det inte sån stor variation på det hela, nej.
Samma kompisar ringer sina kompisar. Och det spelar ingen roll om det är Made in China eller Publik vi pratar om då.
När tjejer börjar boka, då kanske det deppiga försvinner. Och privilegiet. För det är en kombo. Om ni nu frågar mig, och det gör ju Nöjesguiden.

JAG BARA SOVER OCH SOVER MEN SER UT SOM HUNDRA

ALLVARLIGT? Hur är det möjligt?

Måste hitta en krän. En skitbra kräm som tar bort allt tänker jag. Ringarna under ögonen, porerna, eller ja, inte porerna, men det i porerna. Min syster ska tydligen ha torr hy men med fet underhy. Kanske att jag har det samma? Måste jag gå en konsultation? Jag är så dålig på sånt här. Jag måste ta hand om mig. Jag hörde att det är dags att börja med rynkkrämer efter 25. Det är med andra ord mer än hög tid att göra det nu. Slå till, smörja, fixa, pilla.

Och mensen då?
På väg. Som alltid.
Jag tänker en del på det där, att prata mens. Varför det är pinsamt och obekvämt och varför jag alltid säger att jag har ont i magen när det faktiskt har ett namn. Mensvärk. Men det blir så konstig stämning. Mest när det är män med. Det är som att de ser en stor blödig binda framför sig och bara kan tänka på äckel. När det i själva verket inte är så värst konstigt utan mer normalt.

Skitsamma nu ska jag hitta en hallbyrå som sväljer mössor, vantar, halsdukar, nycklar och koppel. Att det ska vara så mycket begärt.

Bild 2014-12-21 kl. 22.13

LAKRITSKOLOR OCH SEMESTER

Smaka på det ordet. Inte på lakritskolan utan på semestern.

S-E-M-E-S-T-E-R.

Jag inleder den med att vakna tidigt och med bara en liten liten lampa ligga i soffan och läsa Utan personligt ansvar. Den påminner mig om mig. Om jagandet, om osjälvständigheten, om uppgivandet av sig själv som egen person.

Hur kunde jag, smarta männska, så många gånger ge upp allt för det andra könet? Göra mig till, krumbuktera, vrida, vända, förändra? Det är verkligen först den gången en sluppit allt det där som en kan inse att det inte ska behövas. Men jag var väl hellre förändrad än ensam.
Att bli ihop med någon lika konstig och knäpp som jag själv är det största genidrag jag hittills gjort. Slippa ursäkta, förändra, göra mig till. Socialt speciella båda två utgör en ganska bra kombo: ingen skäms.

Men åter till semestern.
Den kommer att avnjutas hemma. Det finns inget bättre än att vara ledig hemma. Tänk va. Bara gå runt och skrota, läsa lite, spela lite spel, dricka mängder med te, ta en promenad längst med Linnégatan.
För första gången på flera år har jag ett jobb att gå tillbaka till efter jul. Det finns ingen ångest eller oro över att inte ha jobb eller sysselsättning. Över att inte få in pengar eller ha råd att betala hyran.
Det borde fanimej vara en mänsklig rättighet.